Berättad av en anonym kvinna

Det har blivit en tradition att tvåorna som går i gymnasiet gör en resa tillsammans. Ungdomarna samordnar och bestämmer själva vart de ska. Förra året så blev det Franska Alperna under sportlovet. I Göteborg var det elever från fem olika gymnasium som åkte iväg. Det är många elever. Bara från Polhemsgymnasiet  så var det runt 100 stycken som åkte iväg. Min son sparade ihop nästan 20.000 kronor själv för att kunna åka och ha kul med kompisarna. Det var hans första resa utan familjen. Detta gör även elever både i Stockholm och Malmö. Tre olika veckor så bestod skidorten mer av svenskar än fransmän. Första veckan av sportlovet började det explodera runtom i Europa. En kinesisk turist är troligtvis den som tog med sig Corona viruset till "italienska alperna". Vi föräldrar förstod försent att barnen hamnade i centrum för något vi inte kunde drömma om. 

Efter första veckan kom det också till Sverige. En man i 20-årsåldern hade varit i Italien på skidresa. Flög till Stockholm för att sedan ta tåget till Göteborg. Smittspårningen började och vi lovades att det inte skulle drabba fler. Plötsligt insjuknade en busschaufför, sedan visade det sig att sällskapet mannen varit med också var sjuka. 

Min son kom hem och började känna sig hängig. Det var första gången jag ringde till 1177. Jag fick tala med en kvinna som lovade mig att det var en vanlig förkylning. "Herregud, det var ju inte i Italienska alperna han varit i" Jag satt i telefonkö i 45 minuter. Loven fortsatte. Vi blev lovade att ingen annan än de som varit eller skulle till Italien behövde oroa sig. Så folk fortsatte resa. 

Vi blev sjuka i familjen. En efter en. Det visade sig att fler än hälften av de elever som varit iväg blivit sjuka under resan redan. Min son berättade att de haft jättetråkigt för ingen orkade åka skidor. Jag ringde 1177 igen. Och igen. Flera gånger fick jag tala med samma kvinna som en gång slängde på luren i örat på mig. Hon tyckte jag var otrevlig när jag tillslut skrek på henne att en hel familj som varit på samma ort blivit smittade och sedan tagit med sig smittan hem till England. Kvinnan från 1177 sa att det inte var någon fara. De hade inte varit i Italien som var det enda ställe de hade på sin "lista". Vad som hände i England hade väl inte vi med att göra som hon sa. Jag var så frustrerad och jag stod vid centralstationen klockan 06 på morgonen. Ja, jag skrek på henne. Jag väntade på att apoteket skulle öppna så jag kunde köpa all medicin som gick att komma åt för att kurera familjen. Samtidigt talade jag med denna otroligt otrevliga människa. Jag ville att vi skulle få testa oss vilket var meningslöst att be om. "Italienska alperna" om och om igen. Ingen annan fick göra några tester. Då blev jag själv sjuk. "SÖK INTE VÅRD" var ledordet. Jag är astmatiker och fick svårt att andas trots mina inhalatorer. 

Vi blev om och om igen uppmanade att ringa 1177, inte söka vård. Jag satt i telefonkö i över en timma den sista gången jag ringde dem. När jag kom fram kunde jag knappt prata pga andnöden. Väl när de svarade så lyckades jag hamna hos samma kvinna. Hon sa till mig att sömn var det jag behövde. Jag fick absolut inte gå till sjukhuset. Den gången var det jag som slängde på luren. 

Tillslut så blev det så illa att jag nästan svimmade, min man satte mig då i bilen och körde mig till Sahlgrenska. De hade inte satt upp några tält än, men jag fick ringa på en klocka vid risk för smitta. En sköterska kom ut och sedan fick jag gå runt in på ett rum. Jag fick hjälp snabbt. Syrgas och sedan låg jag där, isolerad. Det kom in en människa som såg ut som en astronaut. Jag kände mig smutsig och utlämnad. Utpekad på något sätt. De tog ett Covid test, och visst. Det var positivt. Jag fick ligga på intensivvårdsavdelningen i två veckor efter det. Jag hamnade tack och lov inte i respirator vilket numera är min största rädsla. De stackare som får så svårt att andas att de inte orkar, den hostan som gör att man inte vet var man ska ta vägen. Att gå med på att sövas för att det inte går mer... Jag hörde dem, i två veckor. Den andningen och hostan sitter för alltid i huvudet på mig. Ni som inte tror Corona är något , ni som tror ni är odödliga, ni dödar. Ni mördar människor och inte på ett snabbt och effektivt sätt utan genom bland den mest plågsamma död man kan tänka sig. Efter det jag såg och upplevde så har jag inte längre någon förståelse för er som sprider smittan genom att totalt strunta i restriktionerna.

Ta en titt runtomkring er, ta en titt på er familj och tänk er att någon av de ni älskar får ligga tre veckor sövda för att kanske aldrig vakna mer. Min familj satt i karantän, Allihop klarade sig bra. Vi har alla antikroppar idag. 

Trots att min son inte var i Italienska alperna. Jag tror fortfarande de visste mer än vad vi blev informerade om. De vågade inte gå ut för att riskera sportloven. Och nu händer samma sak igen efter höstlovet.

-Anonym